RÍA DE AROSA

En hel Ría framför oss att utforska.

Det ska bli lugna vindar och även en del stiltje enligt GRIB filerna, det ska även bli sydligt och väldigt vridande vindar. Så vi passade på att gå på dem nordliga vindarna medan dom fortfarande var stabila. Vårt mål var nästa vik, Ría de Arosa. Som vanligt riktigt skön segling med halvvind ut från Muros i 6-6,5 knop sedan la vi oss på läns med utspirad genua och stor för att surfa fram i 5-6 knop. Otroligt skönt.. Vi sätter alltid en preventer(tåg som låser storbommen och förhindrar den från att byta sida) på storseglet nu för att förhindra mer skador. Även om det inte behövs så ofta så är det lätt att sätta en. Efter att vi rundad själva udden för att gå in i viken så fick vi kryssa på en alltmer avtagande vind så till slut startade vi VETUS och körde dom sista 3nm in till Monte Castro. När Bri väl var fast vid bryggan så gick vi upp för att klarera in oss vilket hittills på resan i princip vart att betala sen är det klart. I Coruna, Muros och nu Castro har man fått fylla i ett litet papper vilket tar 2 minuter, sen tar dom ibland kopior på pass o certifikat. Väldigt enkelt men förmodligen kommer det bli jobbigare framöver. Efter inklareringen var klar gick vi o tog en öl sen återvände vi till Bri för att göra egna quesadillas. Vi gjorde först vanliga tortillas, som vi gräddade i stekpannan. Sen fyllde vi några med blå mögel ost och parmaskinka och några med blåmögel ost och äppelmarmelad/sylt. Vi vek sedan ihop dom och vände en kort stund i stekpannan. FÖRBANNAT vad gott det blev. Vi avslutade kvällen med lite musik, film o en skvätt likör.

 Vi försökte göra ratten mer greppvänlig i Coruna men vi hade för lite lina=(

 På väg in i Monte Castro i Ría de Arosa.

 Linus provar dingen med motor=)

 Svenska båten ASH.

 Jag försöker klippa mig själv, rätt svårt i nacken!

Dagarna går ihop och det är svårt att komma ihåg det som händer, ibland händer det inte så mycket heller. Vi kastade iaf loss från Castro och gick för motor mot Caraminál som ligger längre in i samma Ría (vik). Väl där inne möttes vi av ASH, en annan svensk båt som kommit just innan oss och låg för ankar. Vi la oss bredvid dom också för ankar. Det var stekande sol ute så det dröjde inte länge förrän jag var tvungen att bada. Jag passade på att försöka dyka ner med cyklop under båten och kolla lite vilket var svårt. Efter den snabba badningen så tog vi dingen in till land för att ta en bärs. Vi bytte ställe för en till öl och hade just tänkt gå då vi fick ASH´s trevliga besättning som sällskap. Det hela slutade med god mat ute, musslor, pimientos (grön peppar typ som är stekt i olja och salt), lufttorkad skinka, mini bläckfisk, omelett samt andra goda tilltugg. Vi hamnade senare på kvällen ombord på ASH där vi hade trevligt långt in på morgonen. 

Det tog en dag att bli kvitt spriten för dagen efter gjordes inte mycket annat än sova och film. En trevlig påknackning på skrovet dagen efter denna slödag resulterade i att vi var bjudna på middag ombord ASH. Mycket trevlig och god tacos avnjöts i gott sällskap. Vi avslutade kvällen med att göra egna pimientos i Bri innan vi somnade till en film. Morgonen därpå möttes vi av regn vilket gjorde att vi låg i sängen ganska länge tills solen började visa sig ungefär mitt på dagen. Då passade vi på och lätta ankar och gick för motor rätt över Ría´n till Villa Garcia. Där ligger vi nu i hamnen och ska avnjuta lyxen med dusch, internet och land. Vi kommer kanske flytta ut på ankar annars ligger vi här 1-2 dar innan vi ska försöka ta oss mot Vigo och Baiona. Vi ska även hinna med att byta olja i motorn. Samt att vi har haft planer på att göra musslor och kanske även nån räktoast eller avokado halva med räkor o dyl. på.

Då jag antecknar lite varje dag o ibland skriver mer så kan det bli lite konstig tidsordning i bloggandet då internet inte alltid finns. Jag försöker alltid ta vid där förra inlägget slutade dock, så det borde inte vara så krångligt att hänga med. 

Camarinas, Finisterre o Muros

Vi lämnade Coruna med sikte på Cap Finisterre. Vi gick dock bara 36sjömil till Camarinas då det var total tjocka vilket är så tråkigt att segla i då man inte får se det vackra landskapet man seglar efter. Väl i Camarinas fick vi äntligen prova ligga på svaj med vårt fina 20 kg Delta=) Det kändes tryggt att fälla det stora ankaret och även om man sov lite oroligt pga att det var första svajjliggning så var det ändå trygg känsla på ankaret!

Dagen efter så stack vi iväg runt 10 på förmiddan med sikte på Finisterre, det är väldigt nära så efter 19 mil var vi framme. Härliga nordliga vindar hade vi och vi fick segla för undanvind, mycket avkopplande. I Finisterre ankrade vi inne i viken utanför en stor strand. Det kändes att ankaret tog riktigt fint i sanden. Vi tog dingen in i land för att dricka en öl o kolla läget samt handla lite mat. Eftersom det var söndag så var affären dock stängd så efter en tur längs stranden då vi plockade några exemplar snäckor så återvände vi till Bri. Vi beslutade att dagen därpå gå ut till själva udden, Cap Finisterre, End of the ancient world, Forna världens ände. Vi rodde in dingen till stranden kommande dag och började gå. Det blev en fin dagsutflykt. Själva världsänden var väl egentligen inte så speciell i mina ögon men det var fint och kul att ha sett. Vi fotade en del och samtalade in nått nytt ljudbloggs meddelande. Av någon anledning så fick udden mig att tänka på filmen "13th warrior (13'e krigaren) och det blev några tankar kring nordbor, vikingar och oden=)

När vi sedan gick genom staden så stannade vi på en krog o käkade en något besviken middag men som ändå gick ner utan tvång. Det var en rätt tråkig och grå köttbit utan krydda med pommes! Sedan blev de en film i båten innan sängdags, vi såg "Cloud atlas" som vi bägge tyckte var väldigt bra men budskapet var lite svårt att fatta och ibland hade man lite svårt att hänga med utan svensk text. Det var en typ rysk utgåva av filmen så det var en del rysk text som man inte förstod.

Dagen därpå seglade vi på nordliga vindar vidare på både läns och halvvind till Muros. Också en väldigt kort etapp på bara 14nm. Det är så skönt att alla stress nu är borta efter Biscaya. Man kan ta det väldigt lugnt framåt och njuta fullt. Vi planerar ingenting nu nästan utan vi tar var dag för sig vilket är super.

Fint hamnkontor där man kan sitta och surfa både på den lilla utegården men även inne i små fina rum.

Muros är väldigt trevligt liten ställe. Mysig stad och mysig hamn o hamnkontor. Det är en lugn och skön stämning här och vi kommer bara att slappa och fördriva dagarna med lite arbete på båten samt nöjen iland. Vi fick återse några svenska vänner och även 2 norska båtar som vi tidigare sett och pratat med. Vi följde också med det svenska paret ut och käkade vilket var supertrevligt. I Muros stannade vi 3 nätter och ska nu segla vidare mot nästa vik alternativt att vi bara går längre in eller tvärs över denna vik som vi ligger i.

Vi hörde av oss till försäkringsbolaget då vi upptäckte skadan på vårt roder, dom var mycket otrevliga då vi ringde och lite småsur. Vi blev hänvisade att göra en skadeanmälan på hemsidan. Så vi gjorde en bra redogörelse av det vi tror har hänt med bilder före o efter. Jag fick dock till o med bli lite arg på telefon senare för att han på försäkringsbolaget skulle mjukna o sluta vara så otrevlig o sur. Nu är allting ordnat iaf och vi kommer få betala 3500 kr som självrisken är. Känns faktiskt bra men det bästa är att jobbet såg ut o ha blivit bra utfört. Linus har även fått svar från CTEK och det kanske ordnar sig då vi kommer till Lisboa i Portugal där det finns en återförsäljare. Vår navtex fortsätter att bråka med oss men det ordnar sig nog.

På rätt kurs

Efter ett par dar till lands så ligger nu äntligen KÄRA Bri i vattnet igen. Vi är väldigt glada över hur varvet har ställt upp och reparatören verkar ha gjort ett fint jobb. Visst kunde man nog gjort det minst lika bra eller bättre själv men nu är vi ej hemma utan väldigt väldigt låååångt hemifrån! Vi har lyckats spendera dagarna här i Coruna på utomordentligt bra sätt genom mycket tid på stranden och i centrum. Vi har kallats både "americano dudes" och "typical italiano" när vi suttit på cafe och druckit öl med kaffe=) Vi får dessutom många långa blickar då vi vandrar genom stan. Kanske är man för blond eller är det de faktum att jag gått barfota genom stan som uppmärksammats. Vi vet inte riktigt. Då vi nu haft ett rätt högt "money flow" så tänker vi lämna Coruna och gå vidare söderut. Vi har inget bestämt mål så vi får följa vädret. Mest troligt ska vi spana in Cap finisterre iaf en dag.

Typical italiano

 Här ser man att hjärtstocken och stålkonstruktionen ej sitter ihop. 

 Han svetsade in ett rostfritt rör som binder samman konstruktionen.

Plastning av roder, sen strök han antipest på presis som vi gjort. Känns bra.

Linus har mailat Nasa ang vår navtex som slutat fungera men det är inte vårt ända problem. Vår laddare, CTEK´s största och dyraste laddarjävel har slutat fungera efter 4 st laddningar. Då är dessutom batterierna helt nya och den har bara gått på underhåll dom 4 ggr den vart igång. Vi är lite småless på att det aldrig verkar sluta jävlas för oss. Men Linus har nu ställt fram 2 stycken flaskor whisky på bordet så vi tänkte fira av igen att vi tagit oss till Coruna och nu ska vidare. 

Ciao

På grund i A coruna

Efter ett par dar här i Coruna som vart trevliga och mindre trevliga så ligger Bri nu på land. Om man ska dra historien kort: Vi har efter en stor genomgång på båten, yttre och inre, funnit en spricka i roder. Troligtvis efter vår manöver i Stockholm. Vi har valt att lyfta båten på ett varv i närheten. Allt känns bra och arbetet med rep är igång. Tyvärr får vi ej göra det själv utan det måste göras av varvet vilket resulterar i att det blir DYRT. Vi har bollat fram å tillbaka hurvida vi ska repa här eller försöka lösa det själv i någon annan hamn eller dyl. Vi har kommit fram till att då hon nu står på land så får vi ta kostnaden tyvärr. Vi får se hur detta slutar men vi är positiva. Bri ska få segla i turkost vatten.

Det trevliga här i Coruna är att detta är en så fin mötesplats för långseglare efter biscaya är avklarat. Så här har vi funnit massor med folk att prata med och framförallt framtida vänner. Vi har även haft 3 svenska gäster sovandes i bris förpik(finns det hjärterum så finns det stjärterum). Det är varmt o skönt på dagarna och vi roar oss med att gå runt o dricka öl o ha trevligt. Vi kan säga 2 stora öl tack, samt en del andra ord som ploppar upp från tiden i 15 års ålder då man pluggade spanska. Vi kommer bli liggandes i ungefär 1 vecka under pågående rep men det blåser på rätt friskt ute längs nordvästkusten så vi känner egentligen ingen stress över att behöva gå. 

Vi hoppas att allt går bra på varvet och vi kommer noga att följa vad dom sysslar med. Samt att vi själva kommer passa på att göra en del småputsningar=)

Ibland känns det väldigt jobbigt och dramatiskt att hon står på land men vi kommer att fortsätta kämpa vidare och möta nya utmaningar så fort Bri får komma i plurret igen. ¡hasta luego

Biscaya

Vi lämnade Falmouth och seglade 125 distans till Brest i frankrike. Detta måste nog vart den skönaste segling hittills då vi för typ första ggn sen vi stack från Umeå haft akterliga vindar som gått att segla på. Mycket mycket skönt! Det var en gudomligt fin kväll med sol och värme, inga moln direkt och med utspirade segel gjorde vi fin fart på plattläns.

 Jag repar teaken i sittbrunn.

Linus tvättar skrov.

Vi gick in i Brest för att vi ville kolla vädret en sista ggn och se så att det såg ok ut. Nu sov vi natten här och på morgon gick jag och laddade ner väderfilen till vårt grib program och allt såg väl hyfsat ut. Det man kan säga är att det hade väl vart smartare att gå direkt från Falmouth utan stopp men det går inte ändra på nu. Det känns också bra att vi tog det säkra före det osäkra. Vi kastade så ut från Brest vid 10 tiden på morgonen och påbörjar vår resa över Biscaya bukten mot A  coruna i Spanien.

Första dygnet bjöd på mycket stiltje så vi fick gå motor i ca 19-20 timmar. Oerhört vackert ute med knappt några moln och solsken. Biscaya var helt stilla vissa timmar förutom dem stora dyningarna som nog alltid går här. Vi såg väldigt mycket delfiner detta dygn och dem var fram till vår båt och lekte flera ggr. Detta djur är så grymt att se i verkligheten, man blir väldigt glad. Jag tror det är för att delfinerna alltid ser ut att vara glada. Dom leker och simmar o ser ut att njuta. Dom simmar i stäven och leker för fullt runt båten sen efter 10-15 min så viker dom av och sen kommer ett nytt stim nån timma senare om man har tur=)

 Andra dygnet bjöd på segling och vi gjorde bra fart igenom hela dygnet. Vi fick ligga på halvvind och läns. Skönt då det är stor sjö. Snittfarten ligger strax över 5 knop. Jag och linus satt uppe i sittbrunn hela natten och snackade om resan o allmänt hur det känns. Biscaya har en tendens att sätta nerverna på spänn. Det är sjukt tungt psykiskt att i bakhuvet veta om alla historier på Bisaya som alla "vetare" där hemma har talat om. Och det är ingen rolig segling om det blåser upp. Det är nånting med vädret, man spänner sig lite extra, vill komma fram så snabbt som möjligt. Svårt att förklara men det är påfrestande. Det är också som att vi är två enamseglare i samma båt kommer vi fram till. Man hinner inte prata så mycket och när den ena styr så sover den andra. Dygnet runt hela tiden. Vi handstyr Bri alla sjömil än så länge och vi kör rullande 2 timmars vakt dygnet runt när vi seglar. Vi har nu loggat typ 2500 sjömil, lite svårt att veta exakt då våran log verkar räkna fel och triplogen från våran plotter vägrar ge ut nån siffra.

Övrigt så går båten jättefint. Hon seglar på väldigt bra då det är lite mera vind och sjön tar hon fint. Men det är nått visst med "Biscay Abyssal Plain". Man får ingen ro i kroppen. Det kanske är så det ska vara första ggn man korsar. På biscaya ligger djupet på mellan 3500-5000 meter och när du sen närmar dig land och går över kontinentalsockeln så är det plötsligt runt 100 meter. Detta skapar ofta väldigt grov sjö. 

Tredje dygnet är vi på god väg och vi har ca 100 sjömil kvar. Man längtar efter land. En dusch, städat båt. SÖMN och god mat. Vi har fått slänga flera maträtter vi gjort på biscaya, det har smakat skit. Till och med när Linus gjorde en god skinksås kunde vi knappt äta något båda två utan att nästan spy. Vet inte om det är spänningarna i kroppen som gör det. En annan sak är att pastan blir så förbannat salt då man kokar i saltvatten så det går fan inte äta. Jag som i princip aldrig saltar maten heller får nästan inte i mig något. Vi seglar iaf på med storseglet ute hela tiden sen rullar vi ut genua eller revar beroende på vinden. Vi försöker hålla 5 knop minst. Under nätterna har vi gjort över 5knop med 1 rev i stor och ingen genua. Skönt. Det blir mycket mindre rullningar och lättare att styra om man inte har så mycket area uppe då det går stor sjö åt alla håll. När vi är 50 sjömil från land ser vi höga klippor och berg men 50 sjömil tar en stund och det känns som en evighet att segla då man ser land hela tiden. Vi går över sockeln, 4700 meter djupt sen poff är det 500 sen 300 och sen 100. Sjön är rätt stor idag och har vart hela dagen då det blåst en hel del, framförallt blev det lite byigare när ett lågtryck pressade sig in mot land. Vinden avtar då vi är 30 distans från a coruna och vi kör motor då det är riktigt jobbigt att ha seglen som står och slår i den höga sjön samt att det är bekvämt då man är nära och det börjar skymma. Vi angör Spanien och A coruna på morgonkvisten och ligger förtöjd kl 05.00 med en stor erfarenhet rikare. Vi har korsat Biscaya!!!!!!Vi firar med en kall öl och en cigarr som vi fick av linus lillebror rasmus innan vi går i säng tämligen slutkörda. Det känns i muskler, knän, fötter och röven att man seglat ca 450 sjömil sen England.

Going south

Vi är alltså i Falmouth som ni förstår och detta är vår sista hamn i England. Här ska vi fixa och greja med båten och försöka förbereda oss själva och båten så gott det går för korsningen av biscaya. Vi har oljat trä, tätat fönster, tätat babystag, byggt en ny lucka för roderkvadranten, bytt glas på ingångsluckans tak, smörjt winchar och div travare. Samt att vi har tvättat båten in och utvändigt. Vi fortsätter med diverse arbete tills vi åker helt enkelt.

Vi har sedan två alternativ till att korsa Biscaya och vi har inte riktigt bestämt oss än. Vi hade först tänkt korsa från Falmouth direkt till Coruna men vi har snackat en del med en trevlig engelsk snubbe som tyckte vi skulle gå till Morgat i frankrike. Så antingen kan vi gå till Frankrike nedanför Brest genom chenal du four till Morgat och sen vidare rakt mot A coruna i Spanien. Eller så går vi västerut till Land's end och fotar bishops rocks innan vi girar mot A coruna. Nu lutar det dock mot att vi följer rådet från den engelska herren och går mot Morgat. Då blir biscaya korsningen bara ungefär 300 sjömil. Den engelska mannen har varit supertrevlig mot oss och vi fick 3 stycken skot av han, 2 stycken var i princip nya=) han erbjöd oss även att få åka med till hans verkstad och greja på där med alla hans verktyg om vi ville. Han tyckte också att våran båt såg väldig stark ut och att riggen såg ny ut=) det är kul med kommentarer om båten och det är inte den första. Vi har fått höra att hon ser snabb ut tidigare samt andra som tycker hon ser stark och bra ut. Riktigt kul=)

Falmouth är riktigt trevligt ställe, vackert, snygga brudar och mycket båtar. Och det är väl de vi egentligen begär av en hamn=) I falmouth har det blivit mycket jobb på båten men vi har spatserat runt i stan så mycket vi hunnit. Vi har även hunnit gå på bio o sett Elysium, rätt bra sci-fi! VI har inte hunnit få så bra kontakt med andra seglare dock i Falmouth, det är faktiskt inte bara vårt fel utan det är en rätt osocial hamn. Många sitter inne i båtarna hela dagarna och den ligger lite konstigt till så man får som ingen kontakt med folk. Vi ligger lite avsides också i hamnen så det bidrar väl litegrann. England i helhet har vart mycket över förväntningarna. Det är supervacker sydkust och man önskar att man hade mer tid i alla hamnar. Nu ser vi "kanske" fram emot Frankrike där vi ska dricka rödvin o käka baugetter o kolla på vackra brudar, annars får vi ta det i Spanien vilket inte heller är så dumt! Vi hoppas på bra värme också nu när vi går sydvart.

Övrigt så tackar vi Glasmästeriet i Umeå, speciellt Johan o Matte som bidrog med nytt plexiglas till ingångluckorna. Dock så glömde vi själva luckorna hemma men vi fick användning av takglaset iaf. Stort tack.

 Linus grejar med nya takluckan till ingången.

 Jag pratar i videodagboken.

 Linus fixar till sig inför kvällen! haha

 3 skot som vi fick av en trevlig snubbe, dom 2 gula var typ ny.

Den färdiga luckan som täcker roderkvadrant, blev enkelt och bra. I mitten sätter man nödstyrningen på hjärtstocken.