Bequia, St.Lucia och Martinique

Ja för att återansluta där vi var sist så hmm……vi lämnade Canouan och seglade mot Bequia där vi trodde att våra vänner Galicia skulle hålla hus.

Seglingen var skitfin, 3 timmar hård kryss, riktigt jävla kul. Avdriften är rätt stor här men det gick bra för oss då vi la oss högt upp mot vinden i över 6knop nästan hela vägen. Väl på Bequia så såg vi ej någon Galicia och ej heller någon annan kändis. Vi kollade in stan o det kändes ganska direkt som det inte var så intressant för oss. Vi ville ju träffa vänner o seglare. Vi blev som vanligt bemött av en massa män som säger att dom vill vakta vår dinge medans vi är iland. Vi sa väl varken bu eller bä. Men när vi var påväg tillbaka till dingen så satt en kille typ 200 m från vår dinge och sa att han hade vaktat den och ville nu ha pengar. Jag sa att du har ju för fan inte vaktat vår dinge för den ligger där borta och pekade. Han följde efter oss till dingen o tjatade som fan om olika diverse grejer, att han ville ha mat osv, han var hungrig, och att han vaktat vår båt. Jag stod på mig och sa, du har inte vaktat vår båt. 

Det blir lite väl jobbigt när alla tror att vi turister har oändligt med pengar. Och i dem fleste fallen köps inte mat av det du ger heller, det går till droger. Så sålänge någon ger pengar kan dom köpa droger och fortsätta tigga. Trist.

Vi sov iaf på Bequia en natt och sedan seglade vi mot St.Lucia. Vi valde dock lite fel väg då vi gick väster om St.Vincent vilket resulterade i lite vind och mkt avdrift så vinkeln när vi väl seglat förbi St.Vincent var mkt dålig mot St.Lucia.

Men vi kämpade på i kryss och var framme efter 15 timmar på have.

Vi var framme tidigt på morgonen då det fortfarande var mörkt så vi ankrade en bra bit utanför alla båtar och sedan ankrade vi om på morgonen. Då kastade vi ankaret bra nära Galicia. Äntligen. De var dock ej i båten men det blev ett väldigt kärt minne när de sedan såg oss. Vi samtalade i vår båt och Gert o Christina sa att det var gatufest på kvällen. Så vi duschade på båten och sedan kom Galicia över igen för att dricka lite vin o samtala ytterligare.

Efter en timme eller nått på båten åkte vi in och gick på gatufesten. Det var mycket folk på gatorna och musik som spelades. Vi käkade kyckling från ett gatustånd och hade trevligt.

Efter en stund kom det fram en liten söt och vacker tjej och frågade om jag kunde ta kort på 3 tjejer och det kunde jag naturligtvis. Vi samtalade med dessa brudar resten av kvällen. De visade sig vara amerikanskor och dem kunde inte förstå att vi som familj kunde ha så trevligt tillsammans. Vi försökte förklara att Gert o Christina int var vår familj men det gick nog inte upp för dem föränn dagen därpå. Kvällen resulterade iaf i en dingefärd med 7 pers, landstigning på stranden, 1 tjej i plurret, mkt skratt och väldigt trevligt. Vi bestämde träff med amerikanskorna dagen därpå.

Vi träffade våra trevliga amerikanskor, förövrigt vid namn; Crystal, Renee och Jessica dagen därpå och hängde hela förmiddagen på stranden. Solade o badade, käkade lunch o åt glass. På eftermiddagen drog vi mot deras hotell och hängde vid deras strand o bar=) Vi fick en supertrevlig dag tillsammans och vi hade bestämt oss för att nästa dag göra en segeltur tillsammans. Vi skulle segla mot Pitons, som varken jag eller Linus riktigt visste vad det var.

Vi vaknade dagen därpå och gick tillsammans med andra svenskar och kanadensare för att se på OS finalen i hockey. Tyvärr var matchen inget vidare men det var en upplevelse att se den här på andra sidan jorden. Crystal, Renee och Jessica kom också och såg klart matchen innan vi senare skulle segla iväg. 

Vår seglats blev underbar, vi puttrade med motor hela vägen. Dock flög vår rem på väg ner så vi fick köra lite försiktigare hem. Pitons är två stycken bergstoppar som är väldigt spektakulära att titta på. Helt underbart att ligga ankrade mellan dem, där det också fanns en fin strand att bada på. Vi hade en underbar dag tillsammans, det är så sjukt kul att prata med våra amerikanska brudar. Det känns många ggr som att vi har vart vänner i flera år. Det var riktigt tråkigt när vi var tillbaka i Rodney bay och fick vinka o krama adjö till dem. De skulle tillbaka till USA för jobb o vardagsliv. 

Vi stannade kvar på St.Lucia en dag till och vilade innan vi seglade mot Martinique. Seglatsen var perfekt, hård kryss, 5-6 knop och det tog 4,5-5 timmar ungefär. Vi ligger nu i Le Marine och här är det sjukt mycket båtar. Nästan alla cruising firmor har sina baser här så det är fruktansvärt mycket båtar. Det är inte så jättetrevligt just här, vattnet är skitigt och man får ingen mysig känsla. Vi ska leta lite båtgrejor sedan seglar vi vidare norröver mot en liten mindre by där det förhoppningsvis är trevligare.